E-bygd i gränsland
Ansökan och plan för att bilda Leader + område i, Karlshamn Karlskrona, Olofström, Ronneby och Sölvesborg Kommun
Innehåll
2 Inledning och bakgrund till plan
2.1 Leader-planens område
2.2 Områdets geografi, demografi, näringsliv och arbetsmarknad
2.2.1 Geografiska förutsättningar
2.2.2 Befolkningen fördelad per kommun
2.2.3 Naturen
2.2.4 Vattnet
2.2.5 Näringslivet
2.2.6 Infrastrukturen
2.2.7 Arbetskraftsutvecklingen
2.3 Motivering till områdets avgränsning
2.4 Tidigare och pågående arbete med landsbygdsutveckling
2.4.1 Pilotregion för IT-satsningar i EU
2.4.2 Blekinge IT-värdshus
2.4.3 Landsbygdsturism
2.4.4 Farmartjänst
2.4.5 Småskalig livsmedelsproduktion
3 SWOT analys med koppling till föreslagna åtgärder
4 Valt tema i Leader-planen
4.1 Målsättningar
4.2 Strategi
4.2.1 Samarbete mellan stad och land
4.2.2 Koppling till regionalt tillväxtavtal
4.2.3 Koppling till strukturfonderna
4.2.4 Koppling till nationella mål
4.3 Jämställdhets- och miljöaspekter
4.3.1 Jämställdhetsaspekter
4.3.2 Miljöaspekter
4.4 Nytänkande
5 Åtgärder
5.1 Resursbehov
5.2 Effektmål
6 LAG-grupp
6.1 Organisation
6.2 Samarbete med andra utvecklingsorgan i området
6.2.1 BIT-världshusen och ungdomars deltgande i Leader
6.3 Samarbete med Leader nätverket
6.4 Utvärdering
7 Finansieringsförutsättningar
8 Karta över området
2. Inledning och bakgrund till plan
”E-bygd i gränsland” är ett område i Syd-östra Sverige där utvecklingen och användandet av elektroniska kommunikationsmedel har blivit allt vanligare verktyg i landsbygds- och skärgårdsutvecklingen. Valet av namn präglar den vision som finns om att med nya metoder och ny teknik i samverkan mellan stad och landsbygd stärka konkurrenskraften på varor och tjänster från området.
”E-bygd i gränsland” är en kraftsamling av social ekonomi, samhälle och näringsliv i landsbygd och skärgård. Med gemensamma krafter, kunskap, ny teknik, engagemang och samarbete med andra landsbygdsområden skall området utvecklas. ”E-bygd i gränsland har utmärkta förutsättningar att ta tillvara det tekniska utvecklingsarbetet som bedrivs i närområdet för att skapa nya innovativa samverkanslösningar i landsbygdsutvecklingsarbetet.
Initiativet till Leader-planen har tagits av Blekinge utvecklingscentrum (Lokalt Kooperativt Utvecklingscenter), Hushållningssällskapet i Blekinge och Länsbygderådet. Den 24 nov –99 informerade representanter från Blekinge utvecklingscentrum och Hushållningssällskapet kommunala näringslivschefer, Länsstyrelsens ansvariga för näringslivsutveckling och ALMI om ambitionen att mobilisera inför ett vidare landsbygdsutvecklingsarbete. En arbetsgrupp bildades med en representant från varje kommun, Länsbygderåd, Blekinge utvecklingscentrum, Hushållningssällskapet, företagarförening och länsarbetsnämnd. Gruppen genomförde under våren 2000 ett tjugotal möten med lokala utvecklingsgrupper, företagarföreningar, kommunala representanter, lokala och regionala utvecklingsorgan, politiska partier. Mötena informerade om Leader+ och väckte frågorna, vilka möjligheter ser vi att utveckla vårt område? Hur vill vi arbeta med landsbygdsutveckling? samt kan Leader+ stämma med det vi vill göra?
Allt efter möten genomfördes under feb-april sammanställde arbetsgruppen utkast till Leader plan med idéer och vision. Under maj –juni har arbetsgruppen färdigställt Leader plan där sekreterarskapet har delats av Blekinge utvecklingscentrum och Hushållningssällskapet.
2.1 Leader-planens område
Området omfattar kommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström, exklusive respektive kommuns centralort. Ungefärligt invånarantal är 64 373 personer. Det gemensamma kännetecknet för Leader området är att vara ett gränsland;
• Historiskt; är området ett gränsland mellan Danmark och Sverige. I väst kämpade snapphanar för rätten att tillhöra Danmark och i öster fanns upprorsledaren Nils Dackes gård.
• Geografiskt; området är ett gränsland i den nya geografin sett ur ett europaperspektiv; området är ansiktet mot de nya länderna i öst samtidigt som den nya Öresundsbron överbryggar avståndet till det gamla Västeuropa.
• Näringsliv; Området befinner sig i ett gränsland mellan den gamla industristrukturen och den nya ekonomins IT-företag. Begreppet ”från järnbruk till hjärnbruk har myntats”.
• Naturen; området är ett gränsland mellan skärgård och skogsbygd med hav, sjöar och glittrande vatten porlande nedför de tre trappstegen.
2.2 Områdets geografi, demografi, näringsliv och arbetsmarknad
2.2.1 Geografiska förutsättningar
Geografiskt omfattar området totalt 64.383 invånare i Sveriges sydöstra hörn fördelade från ren skärgårdsbygd till den rena skogsbygden i norr. Området är 2 814 km2 stort och innehåller de fem kommunerna, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Antalet innevånare per km2 är 22,8.
2.2.2 Befolkningen fördelad per kommun inom området:
Kommun Innevånare Area i km2 Inv per km2
Karlshamn 12 824 473 27,1
Karlskrona 22 651 973 23,3
Olofström 6 092 383 15,9
Ronneby 14 275 807 17,7
Sölvesborg 8 541 178 47,9
Summa 64 383 2 814 22,9
De kulturhistoriska gränserna sammanfaller med landskapets naturgeografiska skiljelinjer. Kulturlandskapets administrativa indelning, maktstruktur och gränslandsproblematik är av särskilt intresse eftersom området har varit danskt fram till 1658. För att skapa identitet för de boende och för att skapa attraktivitet för besökare är kulturarvet värdefullt.
Områdets geografiska läge har tidigare betraktats som att vara Sveriges baksida. Sett i ett Europaperspektiv har det geografiska läget blivit strategiskt viktigt, inte minst även för de länder i Öst- och Centraleuropa, som ligger utanför unionen. Med framför allt Polen och de baltiska staterna, inte minst Litauen, har flera av kommunerna sedan länge väl upparbetade kontakter. Öresundsbron kommer att öka områdets tillgänglighet från länder från det gamla Västeuropa..
2.2.3 Naturen
Områdets geografi gör att naturen på ett naturligt sätt kan beskrivas vara på tre nivåer och har blivit kallade för de tre trappstegen
I de norra delarna av området, kallat det översta trappsteget eller skogslandskapet, med sina vidsträckta skogar och småskaliga odlingslandskap har skogen präglat näringslivet. Skogen har dessutom gett råvara till lantbrukets binäringar, av vilket flera lever kvar som traditionella hantverk. Här finns en god livsmiljö och med hög kvalitet för allehanda fritidsaktiviteter.
”(de norra delarna)… som ligger Småland närmast, är till största delen täckt med mager jord och småsten och där vill det just inte växa andra träd än glasbjörk och hägg och gran, som tål kölden däroppe i höjden och är nöjda med litet. Allra bäst förstår man hur kargt och fattigt det är där, då man ser hur små åkerlapparna är, som är uppbrutna ur skogsmarken, och hur små stugor folket bygger åt sig, och hur långt det är mellan kyrkorna...” (Selma Lagerlöf).
På nästa nivå, kallad mellantrappan, med sitt småskaliga lantbruk finns det gamla kulturlandskapet bevarat med sina värdefulla natur- och kulturvärden.
” (här finns) …bättre jord, och den ligger inte heller bunden under så sträng köld; det ser man genast av att träden både är högre och av förnämligare slag. Där växer lönn och ek och lind, hängbjörk och hassel, men just inga barrträd. Och än bättre märker man det därpå, att det finns en myckenhet av odlad jord, liksom därpå, att människorna har byggt sig vackra och stora hus. Det står många kyrkor på mellantrappan, och stora byar ligger omkring dem, och den tar sig på allt sätt bättre och präktigare ut än det övre trappsteget….” (Selma Lagerlöf).
Det nedersta trappsteget ligger med sina odlingslandskap och skärgården nederst mot havet.
2.2.4 Vattnet
De rikliga sjöarna och vattendragen är av mycket bra kvalitet och sett ur ett europeiskt perspektiv ett av få områden som kan erbjuda aktiviteter och upplevelser förknippade med vatten både från hav, sjöar och vattendrag inom ett begränsat areal. Området hyser flera vattendrag och områden med mycket värdefull fauna och flora, med bestånd av lax och havsvandrande öring. Kustområdena och skärgården har en mycket rik natur- och kulturmiljö.
I området finns många naturreservat och dessa har i flera fall utrustats med iordningställda besöksplatser med informationstavlor, leder som guidar besökaren i området och ofta en skriftlig broschyr. Detta gör att många av reservaten är lämpade för guidade turer eller andra aktiviteter.
”… Men när strömmarna kommer till avsatserna mellan trappstegen, måste de kasta sig huvudstupa utför dem, och härav kommer vattnet i sådan skummande fart, att det får kraft att dra kvarnhjul och maskiner, och sådana har det också växt opp vid varenda fors…..det märks också därav, att laxen alltjämt går opp i… genom forsar och lugnvatten arbetar sig ända fram till Småland…”(Selma Lagerlöf)
2.2.5 Näringslivet
Befolkningen har inom området minskat under hela 90-talet. Den långsiktigt negativa befolkningsutvecklingen, har medfört en sned åldersfördelning med en hög andel äldre. Detta har efter hand urholkat underlaget för såväl kommersiell som samhällelig service. Ungdomar förknippar området med en nedåtgående utveckling vilket minskar områdets attraktionskraft. Utflyttningen av yngre människor medför dessutom ett minskat nytänkande i regionen. I de norra delarna av området svarar arbetsintensiva branscher som trä- och metallvaruindustrin för en stor del av sysselsättningen och är därmed känsliga för konkurrens från länder med låga arbetskraftskostnader. I ett miljöperspektiv finns utvecklingsmöjligheter i trädråvaran. I Olofströms kommun samt även i Karlshamn svarar transportmedelsindustrin för en stor del av sysselsättningen.
De högteknologiska branscherna utgör, jämfört med riket, en liten del av näringslivet. Telecom City och Softcenter är undantag i områdets östra del. Företagen inom IT-sektorn ligger koncentrerade inom i huvudsak två områden, i Ronneby inom Softcenter konceptet och i Karlskrona inom Telecom City samt till viss del i Svängsta med EC-gruppen.
Näringsstrukturen innebär att arbetsmarknaden för kvinnor är jämförelsevis begränsad.
Under 1996 gjordes en inventering där det konstaterades att det inom turism- och besöksnäringen fanns 154 företag på landsbygden. Dessa sysselsatte 422 personer helt eller delvis under säsongen. Med hänsyn till den vackra naturen och förekomsten av en varierande natur inom ett relativt begränsat område borde det finnas goda möjligheter att utveckla turismen ytterligare.
I områdets närhet finns kompetenser avseende forskning och utveckling. Högskolan Karlskrona/Ronneby bedriver forskning kring telekommunikation och IT. Industriellt Utvecklingscentra i Olofström bedriver utvecklingsverksamhet med industriell inriktning.
För områdets näringslivsstruktur inom industrin svarar framför allt trä- och möbelindustrin men också metallindustrin för en stor del av sysselsättningen. Tillverkningsindustri samt vård och omsorg sysselsätter flest personer i området. Träindustrin har sedan gammalt varit en viktig näring i de norra delarna av området. Närheten till råvaran spelade ursprungligen naturligtvis en avgörande roll för branschens framväxt och utveckling. På senare år har miljöaspekterna fått allt större betydelse och företag utnyttjar miljöargument som ett konkurrensmedel. Med de miljöegenskaper som träråvaran har borde det finnas förutsättningar för branschen att kunna bibehålla sin ställning i området. Med ökad förädlingsgrad och utvecklad design samt användandet av informationsteknik kan branschens betydelse öka i framtiden.
2.2.6 Infrastrukturen
Glesheten i bebyggelsen medför att det inte i tillräcklig utsträckning ger underlag för kollektivtrafik och för att säkerställa tillfredställande transportstandard.
Tillräcklig IT-kapacitet är också en nödvändig förutsättning för att kunna öka tillgängligheten till högre utbildning med användning av videokonferenssystem eller annan IT-baserad distansutbildning. Även för privatlivet blir IT-kommunikation allt viktigare, såväl för åtkomst till service och tjänster som för nöjen. Dessutom är detta en viktig förutsättning för att kunna attrahera unga människor till området.
2.2.7 Arbetskraftsutvecklingen
Kommunerna inom området har en lägre andel företagare än riksgenomsnittet. Undantaget är Sölvesborg, med ett av Sveriges högsta andel aktiebolag, beroende på att många lantbruk är AB. Särskilt lågt företagande har Olofströms kommun.
Statistik avseende nyföretagande finns endast på länsnivå. Mätt per 1000 innevånare har området bland de lägsta talen i landet. Under 1999 startades 4,3 företag i Blekinge jämfört med riksgenomsnittet som är 6,3. Männen är fortfarande dominerande bland nyföretagarna.
Jämställdhetssituationen i området präglas fortfarande av en könsvis uppdelning. Framför allt är detta markant inom industrin, vården, byggsektorn och de areella näringarna.
2.3 Motivering till områdets avgränsning
Vi har valt att arbeta i ett geografiskt enkelt överblickbart område där de lokala utvecklingsgrupperna, näringslivet och de offentliga organisationerna väl känner till varandra. Området kännetecknas av småskalighet, närhet, nätverk och samhörighet. Området är gemensamt i förändring mot den nya ekonomins företag i det nya Europa. Områdets lokala identitet utgörs även av att det historiskt varit gränsland mellan dansk/skånska influenser och storsvensk överhöghet. Idag är området ett gränsland mellan hav och land, gränsland mellan Sverige och Östersjöstater samt gränsland mellan Sverige och övriga EU.
2.4 Tidigare och pågående arbete med landsbygdsutveckling
2.4.1 Pilotregion för IT-satsningar i EU
Området Sveriges Trädgård, är en gammal industriregion i omvandling. Här har informationstekniken använts som ett medel för den regionala utvecklingen. Välkända exempel är Telecom City och Softcenter samt Högskolan i Karlskrona/Ronneby med inriktning på IT. Dessutom har ambitionen varit att den nya tekniken inte skall vara isolerade öar utan skall nå alla i länet, även landsbygden.
Blekinge har dessutom blivit utvald till en pilotregion för innovativa IT-satsningar inom EU (RISI-region). Ett 50-tal IT-projekt har startats. Flera stora IT-projekt riktade till landsbygden har startats.
Ett utav dessa som bedrevs under 1996, kallades för, ”IT och landsbygdsutveckling”.
Genom IT-Blekinges RISI arbete startades en stor förstudie av IT och landsbygdsutvecklingen tillsammans med aktörer verksamma på landsbygden. Förutom IT-Blekinge ingick Landstinget, Hushållningssällskapet (HS), Blekinge Utvecklingscentrum (BUC), Studieförbundet vuxenskolan (SV) och Lantbrukarnas Länsförbund (LRF) i projektgruppen.
Syftet med arbetet var att göra en övergripande förstudie kring landsbygdens IT-utveckling. Arbetet innebar även en harmonisering och samordning med andra pågående förstudier och projekt.
Landsbygdsutvecklingen i området utmärks av en nära samverkan mellan organisationer, föreningar, lokala utvecklingsgrupper, lantbrukare och andra landsbygdsboende.
Förstudien omfattade sex huvudområden:
• Beskriva utgångsläget för kommande projekt vad gäller befintlig infrastruktur, hårdvara, aktörer, lokala stödjepunkter och förkunskaper.
• Beskriva och studera potentialer för konkurrenskraftshöjning, nyföretagande, kooperativa lösningar och företagsutveckling med IT på landsbygd.
• Analysera de tekniska möjligheterna att koppla ihop konsument och livsmedelsproducent för att utveckla ett konkurrenskraftigt koncept på området kost, hälsa och livsmedelskvalitet.
• Beskriva värdet och möjligheterna av en allmän nivåhöjning av IT-användandet bland landsbygdsbefolkningen.
• Analysera hur samverkansparter i landsbygdsutvecklingen bör formera sig för att optimera effekterna av IT.
• Beskriva en utvecklingsstrategi för ett Landsbygdens resurscentrum.
En utav förstudierna, som utfördes utav Blekinge utvecklingscentrum, intervjuades och undersöktes små företags behov, möjligheter och hot med IT utvecklingen. Nära 2000 företagare på landsbygden intervjuades.
2.4.2 Blekinge IT-värdshus
Nio stycken Internetcaféer öppnades i tätorter på landsbygden. Projektet möjliggör för landsbygden att få del av den nya tekniken och blir på köpet en mötesplats och en motor för utvecklingen på orterna. Nästa steg var att skapa möjligheter för dessa att utveckla egna verksamheter så att de kan stå på egna ben och vara ett centrum för lokal utveckling. Runt dessa världshus har flera andra projekt byggts bl.a. One-Stop som syftar till att tillgängliggöra offentlig service med hjälp av IT. Terminaler med information från kommuner, landsting, försäkringskassa och länsarbetsnämnd har i första steget samarbetat i projektet. Projekt för små och medelstora företag har använt BIT-världshusen för seminarier, utbildningar och mötesplatser.
En första studie har gjorts för att undersöka möjligheterna att öka samverkan i tio regioner runt Östersjön, däribland Riga och Kaliningrad, med BIT-världshus konceptet som grund. Allt för att öka medborgarnas kontakter med informationsteknik, stimulera kulturutbyte och handel.
2.4.3 Landsbygdsturism
Under slutet på 1990-talet har 300 företag organiserat sig i tretton föreningar för samarbete inom främst marknadsföring av landsbygdsturism. Verksamheten har utvecklats med Mål 2 medel och har nu resulterat i aktiva nätverk över området som med samarbete marknadsför sina produkter. Samarbete sker i produktion av marknadsföringsmaterial med den offentliga länsturismorganisationen.
Stora skärgårdsområden har länga varit omöjliga att exploatera p g a att de varit militära skyddsområden med starkt begränsade möjligheter till tillträde. Under de senaste åren har omfattande delar av skärgårdsområdena öppnats vilket har lett till en viss utbyggnad av turismen.
2.4.4 Farmartjänst
I området finns tre Farmartjänster varav den ena ”Dackebygdens Farmartjänst” är den största i Sverige med ett 60-tal sysselsatta. Farmartjänsterna rekryterar medlemmar som har en koppling till jord- eller skogsbruk och tanken är att de skall beredas kompletterande försörjning till det egna jord- eller skogsbruket. Farmartjänsterna bedriver arbetskraftsuthyrning och är framgångsrika i sitt arbete. Med erfarenheter och samarbete med Farmartjänsterna bör det gå att utveckla nya arbetskraftspooler eller bredda verksamheten vid befintliga Farmartjänster.
2.4.5 Småskalig livsmedelsproduktion
Den småskaliga livsmedelsproduktionen finns i regionen. Den har dock haft problem att utvecklas beroende på den hårda priskonkurrensen inom livsmedelsproduktionen samt problem med att hitta rationella distributions- och försäljningssystem.
3. SWOT analys med koppling till föreslagna åtgärder
|
Styrkor |
Åtgärd |
Svagheter |
Åtgärd |
|
1.1 Bra läge i ett Östersjö- och Öresundsperspektiv. |
2 |
2.1 Förmår ej att attrahera den yngre befolkningen. |
4, 6, 8 |
|
1.2 Lång yrkestradition inom industri och hantverk. |
7 |
2.2 Traditionell näringslivsstruktur och lågt nyföretagande. |
5 |
|
1.3 Närhet till kompetenscentra inom IT och telecom som TeleconCity och Softcenter. |
1, 2, 3 |
2.3 Låg utbildningsnivå hos befolkning och arbetskraft. |
5 |
|
1.4 Pilotregion för IT-satsningar i EU-RISI region. |
3, 5, 8 |
2.4 Områden med gles befolkning medför betydande svårigheter med kollektivförsörjningen. |
3 |
|
1.5 Bitvärldshus som kraft- och servicecentra för den omgivande bygden. |
4, 5, 8 |
2.5 Brist på riskkapital. |
1-8 |
|
1.6 Småskaligt landskap med en mångfald unika naturtyper, många sjöar och vattendrag och en attraktiv kust. |
2 |
2.6 Sned åldersstruktur. |
4, 6 |
|
1.7 Stora tillgångar på träråvara och hög skogstillväxt ger god tillgång för miljöanpassade produkter. |
2 |
2.7 Liten arbetsmarknad för kvinnor. |
1, 2, 3, 7 |
|
1.8 Värdefulla kulturmiljöer. |
2 |
2.8 Liten privat tjänstesektor. |
1, 2, 3, 7 |
|
1.9 Tretton nätverk av turistaktörer med ett stort antal turistmål och organisation för samarbete. |
2 |
2.9 Svårt att stödja eldsjälar och entreprenörer för utvecklingsprojekt i nuvarande system. |
2, 5 |
|
Möjligheter |
|
Hot |
|
|
3.1 Utveckla näringsgrenar där regionen har komparativa fördelar. |
2, 3 |
4.1 Vikande underlag för kommersiell och samhällig service. |
1 |
|
3.2 Öka nyföretagandet och utveckla den privata tjänstesektorn. |
2, 3, 5 |
4.2 Alltför negativ attityd till förändring. |
4, 5 |
|
3.3 Öka förädlingsgraden inom industrin och miljöanpassa produktionen. |
2
|
4.3 Att landsbygden inte får samma tillgänglighet till infrastrukturen (kommunikationer och IT). |
8 |
|
3.4 Utveckling av turismen med natur och kulturvärden som grund. |
2 |
|
|
|
3.5 Att öka tillgängligheten till kommersiell och offentlig service med ny teknik. |
1, 3, 6 |
|
|
|
3.6 Att få den nya studentgenerationen att stanna kvar i området. |
4, 6 |
|
|
|
3.7 Att få till stånd ett fördjupat samarbete med stad och land. |
2, 3 |
|
|
4. Valt tema i Leader-planen
Vi har valt att i huvudsak arbeta med temat ”användning av ny teknik och know-how för att stärka konkurrenskraften på varor och tjänster från landsbygden”. Emellertid ser vi i detta huvudtema flera möjligheter till önskvärda innovativa försök med att testa nya tekniker och metoder för att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområdet, vilket vi väljer att ha som undertema, eller ett andra tema, till vårt huvudtema.
4.1 Målsättningar
Området skall bli ett attraktivt landsbygdsområde för människor och företag att bo och verka i. Bristande service får inte begränsa företag och personer att välja att verka och bo på landsbygden. Med användande av nya tekniska lösningar och samverkanslösningar skall service till boende och företag utvecklas. Området skall vara ett föredöme för landsbygdsorienterad företagsverksamhet i storstädernas allra yttersta kommunikationsområde.
De naturliga förutsättningar för nyttjande av vatten för rekreation, sport och upplevelse skall utvecklas. Nya lösningar för distansarbetsplatser skall prövas där boende prioriteras inom området p g a värdesättande av livskvalitén. Användande av nya metoder och ny teknik för att utveckla ekologiska lösningar för boende och samhällsservice skall vara ett av åtgärderna som ökar livskvalitén.
Genom paketering av varor och tjänster skall besökande och boende i området erbjudas rekreation och aktiviteter. Områdets geografiska läge ger möjlighet för utvecklad rörlighet från angränsande länder. För att kunna möta denna möjlighet skall nya lösningar prövas där system och ny teknik nyttjas för att stimulera och främja språkkunskaper hos landsbygden aktörer som har "ont om tid"
Ny teknik skall användas för att utveckla och lösa flaskhalsproblematik för tjänste- och varuproduktion på landsbygden. Detta skall ske genom utveckling av on-linebokning för varor och tjänster samt test av system för elektroniska affärer och genom att mötesplats och kompetenspooler utvecklas där nya metoder och ny teknik nyttjas för att arbetssökande och lokala företagare skall kunna hitta lösningar på tillfälliga och varaktiga arbetsinsatser. Den elektroniska mötesplatsen skall också vara spindeln i en nätverksuppbyggnad för ökad kommunikation mellan landsbygdens aktörer. I detta sammanhang skall pilotprojekt stimuleras för att pröva bredbandslösningar.
Det lokala utvecklingsarbetet och entreprenörskap främjas genom erfarenhetsutbyte och distansutbildning mellan den nya ekonomins och industrins framgångsrika ledare och landsbygdens entreprenörer och landsbygdsutvecklare.
Genom dessa åtgärder skall områdets landsbygd få den utveckling och livskvalitet som ger möjlighet för verkande och boende där ny teknik och nya metoder utvecklats till gagn för andra områden med liknande behov av landsbygdsproblematik i storstadens yttre kommunikationsområde.
4.2 Strategi
4.2.1 Samarbete mellan stad och landsbygd
I Karlskrona och Ronneby har det skett en expansiv och framgångsrik utveckling av IT-företag och Högskola. I Karlshamn startar Högskolan nya IT-utbildningar med mediainriktning och dit nya företag för området etablerar sig. LAG-gruppen ser goda möjligheter att ta tillvara på den nya kunskapen i den ”nya ekonomins” företag som finns i närområdet för att utveckla metoderna för landsbygdsutvecklingen. Viktiga faktor för utvecklingen har varit tillgången på utbildad arbetskraft från den nya tekniska Högskolan i Karlskrona Ronneby. Den hårda konkurrensen om arbetskraften till IT-företagen i Karlskrona och Ronneby från andra områden i Sverige och övriga världen gör att det finns ett intresse från företagen av att utveckla personalsociala aktiviteter samt medverka till att personalen trivs och stannar kvar i regionen. Goda möjligheter finns därmed både att utveckla och anpassa boende, tjänster och produkter som riktar sig till dessa företag samtidigt som värdefull kunskap om den nya teknikens möjligheter kan formellt och informellt testas i landsbygds- och skärgårdsutvecklingsarbetet.
4.2.2 Koppling till Regionalt Tillväxt Avtal
Vi har med Leader-planen fokuserat på att ta fram ny metodik och ny teknik för landsbygdens utveckling. Inom det regionala tillväxtavtalet (RTA) i Blekinge är det sedan möjligt att komplettera produkt- och metodutvecklingen inom Leader+ med marknadsföringsinsatser och kompetensutveckling inom RTA. Genom denna uppbyggnad av Leader-planen till tillväxtavtalet är därmed också kopplingen till nationella mål och områdets tillväxtavtal uppfylld. Det är även möjligt att efter innovativ försöksverksamhet inom Leader-planen gå vidare i större skala med produktutveckling inom RTA.
4.2.3 Kopplingen till strukturfonderna
De fyra insatsområdena ansluter väl till strukturfondernas allmänna inriktning. I den nuvarande strukturfondsperioden 2000-2006 kommer Östersjöperspektivet att lyftas fram med anledning av utvidningsprocessen. Blekinges framgångsrika IT-satsning, i stor omfattning finansierad med EU-medel kommer, att få sin naturliga fortsättning i Leaderplanen. Att stärka små och medelstora företags förutsättningar ligger väl i linje med EU-kommissionens riktlinjer för den kommande strukturfondsperioden. Insatsområdena innefattar bl.a. frågor som den sociala ekonomin, turismen och kulturen.
4.2.4 Kopplingen till nationella mål
Leaderplanen ansluter till regional- och näringspolitiska mål när det gäller ekonomisk tillväxt, fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor o män.
4.3 Jämställdhets- och miljöaspekter
4.3.1 Jämställdhetsaspekter
Utveckling av service och turism ger möjligheter för kvinnor att etablera företagande eller finna anställning.
Sviktande samhällsservice är ett generellt problem för hela landsbygds- och skärgårdsområdet. Trenden är att både den offentliga och den kommersiella servicen drar sig från landsbygdsområdena. Med användande av nya metoder och ny teknik skall försök göras för att hitta nya samverkanslösningar för att behålla och utveckla samhällservice. Utvecklad samhällservice är en viktig förutsättning för att området skall attrahera kvinnor att bo i området.
Vid urval av projekt kommer kvinnors deltagande både som målgrupp och som projektägare prioriteras. Med i LAG-gruppen finns tre kvinnor som arbetar och arbetat som kommunala affärsrådgivare för kvinnor. Samarbete med kommunernas affärsrådgivare för kvinnor blir en naturlig del för arbetet vilket innebär att de i sitt arbete väl kommer att känna till kvinnors möjligheter till deltagande i Leader-planen.
4.3.2 Miljöaspekter
I Leaderarbetet skall en miljömedvetenhet genomsyra verksamheten. I underlag för olika projekt inom området skall miljövinster finnas med i beslutsprocessen.
Genom Leader-planens målsättning kommer miljöförbättrande vinster att uppnås. Förväntade mål med minskade persontransporter och samordnade person- och varutransporter kommer direkt leda till minskad miljöbelastning från trafik. Det kommer också att minska förbrukningen av energi. Utveckling av ekologiska produktionsformer och boendeformer kommer ha gynnsam miljöpåverkan.
I planen ryms utbildnings- och utvecklingsarbete med miljöledningsplaner inom ramen för utveckling av småskalig produktion.
4.4 Nytänkande
Småskalig tjänste- och varuproduktion finns i området och efterfrågas i högre omfattning av turistanläggningar och butiker än vad de klarar att leverera på ett rationellt sätt. Det finns intressanta samverkansförsök att testa med användning av nya metoder och ny informationsteknologi inom data och mobil telekommunikation för att skapa flexiblare distributionslösningar för varu- och persontrafik för att lösa flaskhalsproblematik på landsbygd där småföretag har problem att på ett rationellt sätt få ut sina varor. Entreprenörer i Karlskrona skärgård har haft överläggningar med Patrik Jonsson, Europolitan Karlskrona, ”Ansvarig digitala medier”, och presenterat nya innovativa idéer för flexibla distributionslösningar i glesbygd. Europolitan har ställt sig positiva till att forsätta dialogen och att medverka med sin kompetens i en förprojektering av de tekniska lösningarna.
Området lider brist på entreprenörer och nyföretagandet är lågt samtidigt som omvärldens intresse för området upplevs växande. Samhällsservicen har varit på tillbakagång. Den nu framväxande informationstekniken skapar möjligheter till nya samverkanslösningar för att behålla och utveckla samhällsservice och mötesplatser. En allt mer miljömedveten och naturälskande befolkning skall lockas till möjligheten av att bo och verka på landsbygden. Den framväxande högskolan och IT-industrin i närområdet drar till sig en för närområdet ny typ av företag och kunskap vars kunnande och erfarenheter bör gå att använda för att förnya det lokala utvecklingsarbetet inom Leader-området.
I takt med att datortätheten ökar i hushållen ges nya möjligheter att ordna distansutbildning i entreprenörskap och skapande av ”rural virtuel communities” där boende kan utveckla virtuella mötesplatser med deltidsboende och utflyttade i syfte att utveckla landsbygdens nätverk med världen utanför. Utflyttade och deltidsboende skall användas som ambassadörer för sin hembygd och kunna vara resurser i det lokala utvecklingsarbetet. Tanken är därmed att underlätta för återflytt eller ökat deltidsboende genom att de virtuellt kan delta i bygemenskapen.
5. Åtgärder
1. Utveckling av on-linebokning av varor och tjänster samt test av system för elektroniska affärer
Innehåll
• Samverkansprojekt för utveckling av on-linebokning av varor och tjänster.
• Öka möjligheten för små turistföretag att ingå i större nätverk.
• Möjliggöra för butiker och serviceföretag att bredda sortiment och utveckla distribution.
Målgrupper
• Serviceföretag, besöksnäring, SMF.
SWOT-punkt
1.3, 2.5, 2.7, 2.8, 3.5, 4.1
2. Produktutveckling och paketering av varor, tjänster, resor, upplevelser och aktiviteter som riktar sig till utvalda grupper
Innehåll
• Samverkan mellan SMF i Leader området och företag i närområdet för att utveckla varor och tjänster till speciella kundgrupper.
• Med nya metoder produktutveckla varor och tjänster för att nå köpstarka grupper utanför län och land.
Målgrupper
• Turistföretag, småskaliga landsbygdsproducenter, SMF.
SWOT-punkt
1.1, 1.3, 1.6, 1.7, 1.8, 1.9, 2.5, 2.7, 2.8, 2.9, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.9
3. Med ny teknik och metod lösa flaskhalsproblematik för distribution av varor, tjänster och personer från landsbygd
Innehåll
• Test av nya metoder och ny informationsteknologi med data- och mobil telekommunikation för att skapa flexiblare distributionslösningar för varu- och persontrafik i syfte att lösa flaskhalsproblematik på landsbygd där producenter och konsumenter har problem att på ett rationellt lösa sina behov.
Målgrupper
• Småskaliga landsbygdsproducenter, näringsställen inom restaurang handel och turism, transport- och kollektivtrafik. 1.3
SWOT-punkt
1.4, 2.4, 2.5, 2.7, 2.8, 3.1, 3.2, 3.5, 3.7,
4. Med nya lösningar och ny teknik främja skapandet av mötesplatser
Innehåll
• Utveckla virtuella mötesplatser.
• Utveckla och stärka fysiska och sociala mötesplatser med virtuella hjälpmedel.
Målgrupper
• BIT-världshus, lokala utvecklingsgrupper, Byn på nätet, samlingslokalsorganisationer och företagarföreningar.
SWOT-punkt
1.5, 2.1, 2.5, 2.6, 3.6, 4.2
5. Främja entreprenörskap och förnyelse av det lokala utvecklingsarbetet
Innehåll
• Språkotek med ny teknik för interaktiv språkutbildning på distans.
• Erfarenhetsutbyte mellan den nya ekonomins och industrins framgångsrika ledare och landsbygdens entreprenörer och landsbygdsutvecklare.
• Distansutbildning i företagande och ny teknik.
Målgrupper
• Företagarföreningar, lokala utvecklingsgrupper, SMF, BIT-världshus, Byn på Nätet.
SWOT-punkt
1.4, 2.2, 2.3, 2.5, 2.8, 3.2, 4.2
6. Använda nya metoder och ny teknik för att utveckla ekologiska lösningar för boende och samhällsservice
Innehåll
• Med nya metoder utveckla samverksanslösningar för att behålla och utveckla samhällsservice i landsbygd.
Målgrupp
• Kommuner, butik- servicecentra och samhällsservice.
SWOT-punkt
2.1, 2.5, 2.6, 3.5, 3.6
7. Med nya metoder och ny teknik utveckla lokala resurspooler för kompetens och arbetskraft
Innehåll
• Utveckla lokala webbaserade databaser där kompetens och arbetskraft samlas.
Målgrupper
• SMF, företagarföreningar, farmartjänster, arbetslösa.
SWOT-punkt
1.2, 2.5, 2.7, 2.8,
8. Pilotprojekt för att testa samverkanslösningar av kooperativ bredbandsutbyggnad i landsbygd
Innehåll
• Samverkansprojekt där lokala lösningar prövas genom kooperativ organisering av bredbandsutbyggnad i landsbygd.
Målgrupper
• Kommuner, BIT-världshus, lokala utvecklingsgrupper, företagarföreningar.
SWOT-punkt
1.5, 2.1, 2.5, 4.3,
5.1 Resursbehov
Åtgärderna 1, 2 och 3 avses prioriteras i resurser. Uppskattningsvis skall 50% av budgeten fördelas på de tre första åtgärderna. De övriga 5 åtgärderna bedöms ta 10% var. Kostnad för att driva runt administration, information och LAG-grupp bedöms årligen vara ca 1 milj kr.
5.2 Effektmål
• Samarbetet mellan områdets näringsliv, offentliga aktörer och den sociala ekonomin utvecklas.
• Fem nya utbildningar startas.
• 300 deltagare i utbildningsinsatser varav minst hälften är kvinnor.
• 150 nya arbeten skapas varav minst hälften är kvinnors.
• 100 arbeten bevaras varav minst hälften är kvinnors.
• 60 nya samarbetskonstellationer/nätverk bildas.
• 10 000 personer berörs av behållen och utvecklad samhällsservice.
• 20 nya företag startas.
• Två lokala resurspooler för kompetens och arbetskraft skapas.
• Två pilotprojekt av brukarna kooperativt organiserad bredbandsnät i landsbygd testas.
6. LAG-grupp
Tommy Svensson, 45 år Ordf i LAG-grupp.
Offentlig sektor VD Ronneby Kommun Industrifastigheter.
Ansvarig för landsbygdsfrågor i Ronneby Kommun. Talar Sv, Eng
Hans Hedström, 45 år Ideell sektor
VD för Hushållningssällskapet i Blekinge och FarmGuard AB som arbetar med utveckling av IT-baserat beslutsstöd för växtodlingsskydd.
Lantmästare med påbyggnadsutbildning för miljörevision. 12 års erfarenhet från landsbygdsutvecklingsarbete i Blekinge. Talar Sv och Eng.
Suzanne von Köhler, 55 år Offentlig sektor
Karlshamns Kommun. Projektledare för ”Vision Karlshamn” vars syfte är att mobilisera näringsliv och samhälle i hela kommunen för ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Har tidigare arbetat som affärsrådgivare för kvinnor i Karlshamns kommun. Reseledare, Talar Sv, Tysk, Eng, Fr och It.
Andreas Paulsson, 20 år, Privat sektor
Egen företagare inom Webdesign och systemteknik. Ordförande för Eringsboda företagarförening.
Egen företagare sedan 1998. Samhälsvetenskapligt gymnasium 3 år. Talar Sv, Eng, Tysk, Spa
Sofia M Westerberg, 31 år, Ideell sektor
Ordförande för Marknadsföreningen (MF) i Blekinge som är en del av Sveriges Marknadsförbund. MF arbetar med erfarenhetsspridning och nätverkande mellan marknadsförare, näringsliv och offentlig sektor. Chef för EU-kontoret i Blekinge.
Bachelor of Science (BSc) in International Politics, Lund. Har tidigare varit verksam som konsult vid Euro Info Centre i Jönköping samt internationell koordinator för Länsstyrelsen i Jönköping. Har deltagit i transnationella EU-projekt inom ADAPT, LEONARDO samt rådgivare för projekt inom ECOS-OUVERTURE och PHARE. Talar Sv, Eng och Ty
Lilli-Anne Wahlberg, 62 år, Offentlig sektor
Affärsrådgivare för kvinnor i Olofströms kommun.
Projektledarutbildning. Frilansjournalist, Egen företagare i 35 år inom frisör, kiosk, tryckeri, import och export av lastbilar och småhus.
Talar Sv, Eng och Gr.
Carl-Axel Ottosson, 47 år, Offentlig sektor
Chef näringslivsservice i Karlskrona Kommun. Stöd och service till kommunens näringsliv.
Arbetat närmast vid Föreningssparbanken i Karlskrona.
Talar Sv, Eng
Birgit Tidstrand Jacobson, 54 år, Offentlig sektor
Sölvesborgs kommun. Affärsrådgivare för kvinnor.
Jurist och Ekonom. Utb i internationellt affärsmannaskap. Tidigare chef på LRF konsult Sölvesborg.Talar Sv, Eng
Lars-Göran Ohlsson, 51 år, Ideell sektor och privat sektor
Ordförande i Landsbygdsturism i Bleking och Mörrumsåns kultur och Industriminnen samt verksam inom Hembygdsrörelsen. Företagare inom konstruktion, handel och projektledn.
Ingengör inom bygg, maskin, tele. Chef för stiftelsen ”Forskarcentrum i Kyrkhult” (Anläggning för släkt- och lokalhistorisk forskning). Talar Sv, Eng
Ingegerd Thorell, 36 år, Privat sektor
Projektledare EC-gruppen, Svängsta. (IT- och utbildningsföretag).
Tidigare landsbygdsföretagare inom upplevelseturism, förtroendeuppdrag från LRF, Bo på lantgård mm. Talar Sv, Eng
Margareta Stenudd, 43 år, Privat sektor
Platschef Tjärö Turiststation i Karlshamns skärgård, STF.
Gymnasieutb. med påbyggnad inom hotel-, resebyrå-, turismadminstration. Tidigare resteurangchef. och resebyråarbete
Talar Sv, Eng, Ty
Per Olsson, 47 år, Offentlig sektor
Lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen i Blekinge.
Agronom, har närmast varit ombudsman för LRF i Blekinge och Skåne samt utbildare i LRF centralt.
Talar Sv, Eng, Ty.
Per-Olof Persson, 36 år, Ideell sektor
VL för Blekinge utvecklingscentrum. (Lokalt kooperativt utvecklingscentrum) med länets kommuner, landsting och ett trettiotal organisationer som är intresserade av kooperativt företagande och landsbygdsutveckling som medlemmar.)
Förvaltningslinjen vid Mitthögskolan. Har tidigare arbetat som ansvarig för Carrefour-kontoret i Jämtland och samarbetat inom utbildning och informationsinsatser med Leader Storsjöbygden.
Talar Sv, Eng.
6.1 Organisation
En ideell förening öppen för alla som vill delta i områdets landsbygdsutvecklingsarbete startas om framgång nås med ansökan. Den ideella föreningen blir huvudman och juridisk person för LAG-gruppen.
Ett Leader-kontor planeras bli förlagt till Bräkne-Hoby som geografiskt ligger i områdets centrum. I Bräkne-Hoby finns även ett utvecklat nätverksarbete under namnet ”Centrum för landsbygdsutveckling” För att skapa en god grund för samarbete med Blekinge utvecklingscentrum, Hushållningssällskapet och Länsbygderådet skall leader-administrationen förläggas i omedelbar närhet till de organisationer som samarbetar inom ”Centrum för landsbygdsutveckling”. Tankar finns även att testa lösningar med att förlägga medarbetare från LAG-gruppen i lokala utvecklingscentra. De anställda inom Leader-kontoret skall inneha en väldokumenterat rådgivarekompetens för att vara kapabla att delta aktivt som rådgivare i utvecklingsprocesser. Bland de anställda skall en person ha god kännedom och erfarenhet av tjänste- och produktutveckling med IT-stöd. Två till fyra personer planeras att arbete som anställda hos LAG-gruppen eller i organisationer som LAG-gruppen samarbetar med. Ansvar för finansiering av LAG-gruppens administration och ledning kommer att lösas med gemensamma insatser från offentliga aktörer i LAG-gruppen samt Blekinge utvecklingscentrum och Hushållningssällskapet.
Blekinge utvecklingscentrum ansöker om att starta Carrefour-kontor med start f o m 2001-01-01. Samverkan planeras mellan Carrefour-kontor och LAG-gruppen för gemensamma informationsinsatser samt för främjande av transnationellt samarbete inom området landsbygdsutveckling. En av LAG-gruppsmedlemmarna, Per-Olof Persson har arbetat som ansvarig för Carrefour-kontoret i Jämtland under 1995-1998. Samverkan planeras även med Blekinges EU-kontor genom att Sofie Westerberg med erfarenhet från bl a EIC och transnationell projektutveckling deltar i LAG-gruppen.
De lokala aktörerna skall informeras om Leader programmets möjligheter och utveckling genom informationsmöten, nyhetsbrev, hemsida på Internet, e-postlistor samt genom samarbete med andra organisationers informationsinsatser som t ex ”centrum för landsbygdsutveckling”, kommunala näringslivsorganisationerna och BIT-världshusen.
LAG-gruppen planer sammanträda varje månad. Inom LAG-gruppen skall de olika deltagarnas kompetens tillvaratas. I gruppen finns tre kvinnor som arbetar eller arbetat som affärsrådgivare för kvinnor. Alla ledamöterna besitter erfarenhet från att arbeta med projekt vilket är en styrka som skall användas för att kunna ge råd och utbildningsinsatser till potentiella projektägare i projektarbete. I LAG-gruppen finns kompetens för organisering av samverkanslösningar såsom bl a start av kooperativa företag. Alla områdets kommuner finns representerade i gruppen genom deltagare som på olika sätt är kopplade till kommunernas näringslivsorganisation. Tre av deltagarna arbetar inom s k IT-företag inom web-design, systemteknik, IT-baserat beslutsstöd för jordbrukare respektive programutveckling och utbildning i samarbete med Högskolan i Blekinge. Mer än halva LAG-gruppen är eller har varit verksamma som företagare. I LAG-gruppen finns deltagare som pratar flytande Sv, Eng, Ty, Fr, Gr, It och Sp.
LAG-gruppen kommer att använda IT baserad kommunikation med bl a hemsida som kommunikationsmedel med Leader-området.
6.2 Samarbete med andra utvecklingsorgan i området
Samarbete skall ske med Kommunala utvecklingsorganisationer, LRF, Studieförbund, Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Länsstyrelse och Länsarbetsnämnd har visat stort intresse att stödja och medverka i förverkligande av Leader-planen.
Genom att förlägga kontoret till de aktörer som samlas under namnet ”Centrum för landsbygdsutveckling” i Bräkne-Hoby skall samarbete stimuleras med dessa organisationer. De organisationer som samlas inom ”Centrum för landsbygdsutveckling” är Blekinge utvecklingscentrum (Lokalt kooperativt utvecklingscentrum), Hushållningssällskapet, Länsbygderådet och Landsbygdsturism i Blekinge (förening med tio företagarföreningar på främst landsbygd).
Samarbete planeras med ”Landsbygdsgruppen i Norra Ronneby” som består av samhällsförningarna (företagarföreningar) i Eringsboda, Backaryd, Belganet, Hallabro och Öljeryd. Ett flerårigt samverkansarbete har genomförts med Ronneby kommun och Blekinge utvecklingscentrum.
6.2.1 BIT-världshusen och ungdomars deltgande i Leader
Under de senaste åren har det i området startats sex stycken s k BIT-världshus vars syfte är att skapa mötesplatser för utbildning, idé- och företagsutveckling på landsbygd med IT. Varje BIT-världshus är en egen förening som består av föreningar, företag och privatpersoner som medlemmar. BIT-världshusen driver utbildningar och idéutveckling med både privata och offentliga samarbetspartners. BIT-världshusen har lyckas väl med att samla ungdomar som engagerar sig i deras utveckling och ofta finns det både unga företagare och ungdomar som anställda i BIT-världshusen. LAG-gruppens yngste medlem är verksam som egen företagare och arbetar aktivt med utvecklingen av Eringsboda BIT-världshus. Leader-planens IT-inriktning kommer att ge goda möjligheter att attrahera ungdomars deltagande i utvecklingsprojekt inom Leader. Samarbetet med BIT-världshusen kommer att direkt involvera ungdomar i Leader.
6.3 Samarbete med Leader nätverket
LAG-gruppen är intresserade av att lära av andra och utveckla gemensamma metoder och tekniker för hur flexibla distributionslösningar kan utvecklas för landsbygdens lokala producenter. Flaskhalsproblematik med distribution av varor och tjänster mellan producenter och konsumenter när någon part finns på landsbygd torde inte vara ett regionalt problem i Syd-östra Sveriges landsbygd och skärgård. ”E-bygd i gränsland” är för ett i svenska mått förhållandevis tätbefolkat område. Det finns mer tätbebyggda Europeiska områden där det borde finnas starka tillväxtregioner med omedelbar närhet till landsbygds- och kustområden med ett samspel mellan landsbygd och stad vars erfarenheter är intressanta att ta del av och eventuellt att gemensamt försöka utveckla. Ett annat intressant område att samarbeta kring är hur det går att använda ny teknik för att utveckla samverkanslösningar för att behålla och utveckla samhällsservice i landsbygd.
6.4 Utvärdering
Dokumentation och löpande utvärdering av LAG-gruppens arbete skall säkerställa att LAG-gruppen får analyser och uppföljning som stöd för att effektivt kunna bedöma resultaten från LAG-gruppens arbete. Tydliga indikatorer som överensstämmer med plan och program skall fastställas för varje beslut om stöd och sedan återrapporteras. Varje beslut skall bedömas i miljö- och jämställdhetssyn. Utvärdering skall upphandlas från professionell utvärderare som har möjlighet att löpande följa LAG-gruppens arbete.
7. Finansieringsförutsättningar
Avsiktsförklaringar från finansiärer, se avsiktsförklaringar.
8. Karta över området
Se bilaga.
|
|
 |
